Berätta lite om Knivsta Cykelklubb!

Klubben bildades 2004 av ett gäng cykelentusiaster i Knivsta. Gänget har vuxit och till vår glädje blivit en viktig och positiv del i Knivstas föreningsliv, vi är verksamma inom landsväg, mountainbike och BMX. Och så vill vi att det fortsatt ska vara. Därför har vi engagerat medlemmar ur alla delar av föreningens verksamhet i framtagandet av en föreningspolicy. Vi har en vision att Knivsta CK ska vara navet för bygdens alla cykelintresserade i alla åldrar.

Knivsta Cykelklubb ska vara det självklara alternativet för alla cykelintresserade i Knivsta med omnejd som tycker om att cykla tillsammans. Vi erbjuder motion, träning och tävling för alla åldrar, på cykel i alla former. Vi vill få fler att träna och tävla på cykel.

Vår värdegrund: ”Vi cyklar i klunga och ser till att alla hänger med och ligger på rulle, men vi hjälps också åt att dela på förningen. Detta gäller på såväl träning som tävling och i övriga föreningsverksamheten.”

Hur många medlemmar har ni? Hur många är ungdomar?

Klubben har (2014) 247 medlemmar varav 66 stycken är under 20 år.

Vad är ert smartaste tips för att rekrytera nya ungdomar till er verksamhet?

Det svåra är kanske när klubben inte har några äldre förebilder eller ”idoler” då måste man sprida att ALLA verkligen är välkomna och ALLA ska känna sig välkomna. Det gäller att sälja in detta till en stor skara barn på olika sätt, men kanske det bästa sättet är att barn som börjat brinner så intensivt för detta att deras klasskompisar eller kompisar i andra idrotter blir nyfikna och vill börja.

Varför tycker ungdomarna att det är så kul att vara med i just er förening?

Nyckeln till det är glädjen, det ska inte finnas några prestationskrav eller materialkrav i unga år utan bara glädjen och lyckan att få cykla och känna sig stolt när var man klarar ett hinder som man inte klarat förut eller beröm av ledarna.

Hur utvecklar ni era ungdomsledare till att bli ännu bättre på vad de gör och tycka att det är kul att träna era härliga ungdomar?

Det viktigaste i tidigt stadium är att ledarna ska gilla att vara med barn/ungdomar, att våga ta det på deras nivå. De ledare vi har idag har ännu inga utbildningar enligt SCF´s ledarprogram. Men vi har en genomtänkt föreningspolicy som vi jobbar efter. Givetvis ökar kraven på att vi måste ha detta då barnen blir större och kräver mer.

Berätta hur ett träningspass tillsammans med ungdomarna kan gå till!

Det är i huvudsak MTB som vi sysslar med och det har att göra med att vi inte vill ta ut barn i trafiken och köra landsväg. Vi fokuserar mycket på att lära sig att cykla i riktigt stökig terräng, grusväg behöver man ingen ”coachning” i men att kunna ta sig igenom en rockgarden eller köra på en pumptrack eller våga hämta fart i doserade kurvor kan man behöva hjälp med. Passen är lite olika beroende på vilken svårighetsgrad. Men för nybörjare är det balansövningar, bromsövningar att våga lita på cykeln. Men också grundläggande hur man är en bra cyklist, inte bara på banan utan även ute i trafiken. För de som varit med ett tag blir det lite längre distanser och högre svårighetsgrader. Backträningar, intervallträningar. Ju äldre de blir växer de in och kan delta i de seniora träningspassen där farten ökas och utmaningarna blir betydligt större.

Berätta om en aktivitet ni gör i föreningen som uppskattas av ungdomarna?

Vi har under några år valt att ha en sammankomst/träningsläger i Lindvallen i samband med Cykelvasan där de fått möjlighet att prova på downhill. När vi varit där har vi också åkt till Rörbacksnäs och cyklat på de fantastiska spår som finns där.

Berätta om klubbens roligaste och galnaste cykelminne!

Det måste nog ändå vara när vi i år gick från tiotalet barn och ungdomar till över 30 stycken på våra MTB-träningar. På vårens första träning i slutet av april togs våra ledare nästan ”på sängen” när samlingsplatsen vid elljusspåret i Knivsta sakta men säkert fylldes av förväntansfulla och glada barn med cyklar i olika storlekar. Tur då att våra ledare är så duktiga och tar emot alla på ett så fint sätt för snart var alla ute och cyklade i skogen på vår fina MTB-bana. Det är med ett leende på läpparna man tänker på hur kul det är att vara ute i skogen och cykla tillsammans stora som små.

Om er förening styrde hela cykelförbundet för en dag, vad skulle ni göra då?

Då skulle vi se till att alla cykelföreningar satte framtiden på dagordningen och jobbade med materialet ”Framtidens förening” som SISU Idrottsutbildarna tagit fram. Cykelintresset ökar explosionsartat i Sverige och det borde våra cykelklubbar kunna dra nytta av om man bara anpassade sin verksamhet så att det passade alla oavsett ambitionsnivå. Med ett gemensamt strategiarbete kring framtida vägval inom cykelsverige skulle vi kunna möta den ökade efterfrågan som annars riskerar fångas upp av andra aktörer så som privata alternativ och andra företag.