”Idrotten har flera och större syften än att 1 på 1000 nybörjare ska bli yrkesutövare en dag.” Det säger Mattias Reck på Guided Heroes. Han tränar allt från några av världens bästa cyklister till motionärer. I samarbete med Svenska Cykelförbundets olika grenar tar nu Mattias Reck och Guided Heroes fram ett övergripande men lättsmält och pedagogiskt dokument som har arbetsnamnet Den blågula cykelvägen.

När ett idrottsförbund skapar denna typ av dokument har det traditionella fokuset främst legat på tävlingsidrotten; hur man som ledare och utövare ska göra för att utvecklas och därmed kunna bli bättre inom sin sport eller gren och så småningom bli ännu bättre på tävlingar. Materialet har begränsats till utvecklingstrappor där man följer utövarens väg från barn/ungdomsåren upp till seniorelit.

Tanken med Den blågula cykelvägen är skapa ett mer inkluderande dokument som inte bara – indirekt eller direkt – kretsar kring tävlingsidrotten. Idrotten och svensk cykel behöver olika funktioner, inte bara tävlingscyklister, och alla som kommer till en cykelförening ska känna sig välkomna. Alla som väljer att sluta för att de blir bortgallrade, inte uttagna, inte blir uppmärksammade är en förlust för idrottsrörelsen.

Överlag tenderar idrotten och de som arbetar med den att dras med i jakten på talangerna, vilket leder till selektionen och exkluderingen. Detta trots att all forskning talar sitt tydliga språk: det går inte att hitta och därmed börja selektera ungdomar i tidig ålder. Ändå är det ofta det som sker, medvetet och undermedvetet. De som anses bäst i yngre år får mer uppmärksamt och fokus.

Sakta men säkert tröttnar övriga och slutar. Några år senare har ofta även ”talangen” slutat, kanske på grund av stagnation eller skador eller konkurrenter som kommit ikapp när puberteten klingar ut. Det är därför allas vår uppgift att göra vad vi kan för att motverka detta. Detta blir ofta extra viktigt just under puberteten, med stor variation i utvecklingstakt och mognad. Då blir det extra viktigt att som ledare ha väldigt klart för sig vilka idéer, värderingar och regler som ska styra föreningens verksamhet.

Här kan jag verkligen rekommendera den digitala miniföreläsningen av Christer Malm från Umeå Universitet kring talang och barnets bästa när det gäller idrott. Ju fler som lyssnar på den desto bättre, ni hittar den här!

”Så många som möjligt, så länge som möjligt.”

Inte bara för att vi i vuxen ålder ska ha hitta vårt nästa proffs, utan för att idrotten har flera och större syften än att 1 på 1000 nybörjare ska bli yrkesutövare en dag. Den svenska filosofin och modellen kring idrottande är väldigt tydlig. Idrotten och vad den kan ge i form av hälsa i alla dess former, glädje, gemenskap och en meningsfull fritid, att få utvecklas som människa är något som är till för alla och alla är lika mycket värda.

Bland alla nybörjare, oavsett ålder, som sätter sin fot i en cykelklubb kan det finnas en blivande ledare, en styrelseledamot, en arrangör, en kommissarie eller en förälder med ett nyfiket barn. Därför är det också viktigt att vi påminner oss själva ibland att som idrottande utövare, kanske framförallt för barn och ungdomar upp till juniorålder, att har man inte bara skyldigheter utan också rättigheter. Det står exempelvis att läsa i boken Idrottens ledarskap att studier visar att ledare ofta har svårt att tala om våra unga utövares rättigheter.

Det finns visserligen stadgar och dokument med formulering som att man är emot toppning och det är fair play som gäller, men det är inte alltid detsamma ute ”på fältet”. När det gäller skyldigheter brukar det däremot vara lättare att vara väldigt konkret. Föreningen och tränare kan peka på vad som krävs, kom i tid, ha rätt utrustning, alltid göra sitt bästa, lyssna på tränaren och liknande regler. För att få spela matcher och bli uttagen får man inte missa träningar och så vidare.

Då ska man komma ihåg att barn- och ungdomar även har rättigheter, som att få vila när man är trött eller skadad, få hoppa över träning om exempelvis skolarbete kräver det eller man tränar flera idrotter, få komma med synpunkter och påverka träningens innehåll.

Så med det sagt, Den blågula cykelvägen är i sin linda och ska försöka samla på sig en helhetsbild av centrala element för vårt förbund. Vi ska inte uppfinna hjulet igen. Det finns redan väldigt mycket bra material, hos RF, i våra olika utbildningar med mera.

Vad vi framför allt ska göra är att samla det och göra det möjligt att ta del av det på ett enkelt sätt. Till utövare, ledare, föräldrar och andra som vill lära sig mer och ta del av cykel och Svenska Cykelförbundet och alla dess medlemmar har att erbjuda. Och det är ju ganska mycket, för att citera Fredrik Ericsson som i inledningen av i sin bok Cykelträning skriver:

”Att cykla är en aktivitet som miljoner eller kanske till och med miljarder människor runt om i världen ägnar sig åt. På en global nivå har cykeln en unik position i världen när det gäller frågor som klimat, hållbarhet, folkhälsa och en alltmer pressad trafiksituation i många städer eller att kunna färdas mellan byar på landsbygden. Det kan vara en källa till glädje, stolthet och frihet för barnet som precis lärt sig att cykla, ett transportmedel och daglig stund för sig själv för cykelpendlaren, en cykelsemester fylld av äventyr, naturupplevelser och nya upptäckter eller endorfin- och adrenalinfyllt tävlande.”

Den hållbara cyklisten skulle man kunna säga. Det kan ju vara ett fint mål, att den som en gång möter oss aldrig lämnar oss helt igen.

Mattias Reck
Guided Heroes

Foto: Daniel Breece x 2 och Guided Heroes